Månad: december 2021

Nedan följer några korta nyhetsnotiser från Israel från perioden november- 1:a veckan i december.

1. Premiärminister Bennet är ortodox jude och är mycket noga med Sabbaten.
Några exempel.
Han instruerade sin personal om att han inte kunde ta emot telefonsamtal under Sabbaten. President Putin ringde flera gånger under helgen, men han fick inget svar.
Han mötte president Biden i USA. Mötet drog ut på tiden på grund av den akuta situationen i Afganistan. Då stannade Bennet kvar i Washington över helgen (för att undvika att resa på Sabbaten).

2. Arabförbundets 22 stater begär att England skall be om ursäkt för Balfour-deklarationen.
Arabförbundet hävdar att detta dokument var början till den palestinska tragedin. Man uppmanar också England att erkänna staten Palestina.
Englands svar:”Balfour-deklarationen är ett historiskt dokument, som England inte tänker be om ursäkt för. Vi är stolta över vår roll i bildandet av staten Israel”.

3. Vid klimatmötet i Glasgow lovade premiärminister Bennet att Israel skall vara koldioxidneutralt 2050. (Sveriges mål är 2045). Han lyfte fram att Israels främsta sätt att påverka klimatinsatserna är genom att bidra med ”utveckling av lösningar, ”hjärnkraft”. Vid samma konferens använda Palestinas premiärminister tiden till att anklaga Israel för att man förstör miljön i Palestina. I de stora demonstrationerna deltog palestinier med plakat som ” Free Palestine” och ”från floden till Havet” (dvs. från Jordan till Medelhavet).

4. 86 high techföretag i Israel såldes under de 9 första månaderna av 2021 för sammanlagt ca 350 miljarder kronor. Största försäljningen gällde ”My Heritage” (som bl.a. gör DNA-tester; jag har utnyttjat dem), där köpesumman uppgick till 5,5 miljarder kronor (amerikansk köpare).

5. 51 % av de unga i Gaza vill lämna landet enligt en opinionsundersökning. 80 % uppger att det är av ekonomiska skäl. Det är i första hand utbildade person som lämnar. Vissa rapporter antyder att 40 000-70 000 unga har lämnat Gaza under perioden 2014-2020.

6. Hög brottslighet i de arabiska samhällena i Israel. Under 2021 (till mitten av nov) har 114 araber dödats av araber. 60 % av brottsligheten i Israel sker i de arabiska områdena, trots att bara 20 % av befolkningen bor där. Israel satsar nu (2021) på att lösa problemen (fler poliser, riktad spaning)

7. Israel satsar 2021 (med nya regeringen) på att skapa bättre relation till PA.
130 000 palestinier har tillstånd att arbeta i Israel och i bosättningarna (även från Gaza). 500 palestinier får tillstånd att arbeta inom high tech industrin (programmerare) i Israel. Det har inte varit möjligt tidigare.

8. Ett avtal om utbyte av energi och vatten har ingåtts mellan Israel och Jordanien. UAE (Förenade Arabemiraten) har fungerat som medlare. Jordanien skall installera 600 MW solenergi, som skall levereras till Israel. Israel skall leverera 200 miljoner kubikmeter vatten till Jordanien. Avtalet har utlöst demonstrationer i Jordanien och en del politiker har opponerat sig. Protesterna sker i ljuset av att en stor del av Jordaniens befolkning (ca 60 %) är palestinier. Exempel på argument mot avtalet: ” skamligt avtal med fienden” ”Det är inte bra att bli beroende av Israel” ”

9. På 2 veckor har palestinier utfört 5 attacker på israeler.
Sista veckan i november och första i december har 5 attacker genomförts. Två exempel: i slutet av december dödade en Hamasanhängare (42 år) en person och skadade 4 i Gamla stan, nära ingången till Tempelberget. Gärningsmannen sköts av polisen. I början av december körde en 16-årig palestinier in med en bil i en gränskontroll i 100 km/tim. En israel blev svårt skadad och gärningsmannen dödades. Före dessa attacker har det varit lugnt under en period. Det var 6 månader sedan någon civil israel dödades.

Ekonomisk situation.
Sverige och Jordanien inbjöd intresserade länder till en givarkonferens i Bryssel, 21-11-16. Syftet var att skapa en stabil långsiktig finansiering av UNRWA:s verksamhet med en budget på ca 7 miljarder kronor/år. Man uppnådde inte målet. Konferensen gav bara löften motsvarande 48 % av den beräknade budgeten för 2022 och 2023.
Under senare år har det varit mycket kritik mot verksamheten. Detta har lett till minskade anslag. Under Trumps tid drogs anslagen in från USA, men Bidenadministrationen har återkommit och bidrar 2021 med ca 2,8 miljarder kronor. UNRWA har stoppat sina utbetalningar av löner i slutet av november (pengarna är slut).

Två artiklar i Jerusalem Post.
Jag kommer att sammanfatta två kritiska artiklar (en ledare och en av Itamar Markus) i tidningen Jerusalem Post (2021-11-14). Ledaren har rubriken:”UNRWA doesn`t need more funding, it needs to be shut down”. Markus artikel har rubriken” UNRWA-the worst thing that ever happened to Palestinians-opinion”

Några exempel på slutsatser/förslag i artiklarna.

• UNRWA har misslyckats med sitt uppdrag. De har ökat problemen i stället för att lösa dem
• UNRWA behöver inte mer pengar. UNRWA bör upplösas och dess verksamhet tas över av UNHCR.
• UNRWA är det sämsta som hänt palestinierna. UNRWA lyckades omvandla ett begränsat problem till ett permanent elände.
• UNRWA har inte bidragit till en utveckling av självständiga människor, utan fostrat en generation med en kultur av beroende och kravställande.
• Det grundläggande problemet är konstruktionen av UMRWA.

Något om UNRWA
Under senare år har stark kritik riktats mot UNRWA. Läromedlen innehåller uppmuntran till terrorism, antisemitism och martyrskap. Skolorna i Gaza har delvis fått  fungera som mänskliga sköldar och vapenförråd under Gazakrigen. De medel, som tillförs organisationen, används inte på ett effektivt sätt (korruption). UNRWA är därmed inte bra för givarna. En del givarländer har därför börjat att minska sina stöd

I artiklarna hävdas att det allvarligaste problemet är UNRWA själv. Konstruktionen gör att man inte lyckats lösa problemet på 70 år. Det har istället blivit sämre.  Grundproblemet är att alla som föds av en flykting klassas som flykting (deras barn, barnbarn osv). Ett annat problem är den starka kopplingen till den politiska ledningen i Palestina (PA). PA:s socialminister erkände nyligen: ”UNRWA måste finnas kvar, inte i första hand för att ta hand om flyktingarna, utan som en politisk symbol för ”flyktingarnas rätt att återvända” (till Israel).

Markus hävdar att det borde vara högsta internationell prioritet att lösa problemet. Han föreslår att UNRWA skall avvecklas, och att ansvar och pengar överförs till UNHCR, en annan hjälporganisation inom FN-systemet. Han utgår från att UNHCR skulle ändra verksamheten och fokusera på att skapa jobb och bostäder i de länder där berörda personer är födda. Det skulle leda till att hundratusentals palestinier skulle kunna återetableras, att jämföra med dagens situation, då 100 000 nya personer bokförs som flyktingar av UNRWA varje år. Om inget görs så kommer det år 2030 att finnas 7 miljoner ”flyktingar”(under UNRWA).

Några fakta om UNRWA (enligt hemsidan):
UNRWA inrättades 1949 av FN. Syftet var att hjälpa de 726 000 flyktingar, som lämnat Israel, efter frigörelsekriget. Nu, 70 år senare, är problemen större än någonsin. Verksamheten inriktas på ca 5,7 miljoner ”registrerade flyktingar”, som bor i 58 flyktingläger inom följande geografiska områden: Västbanken (872 000),
Gaza (1 477 000), Jordanien (2 307 000), Libanon (479 000)
och Syrien (569 000).

UNRWA bedriver en omfattande verksamhet inom följande områden.

• Utbildning: (ca 20 000 lärare, 710 skolor med 540 000 elever).
• Hälsovård (5,8 miljoner patientbesök/hälsokontroller/år).
• Social välfärd (för 2,2 miljoner), bl.a. utdelning av mat.
• Mikrofinanser (21 000 lån beviljade 2020).

UNRWA har planerat för en budget på ca 7 000 miljoner kr/år. (UNHCR har en budget på ca 80  miljarder kr.) Största bidragsgivarna till UNRWA 2021 är (miljoner kronor):

• USA                                 2 800
• EU                                     1 000
• Tyskland                            970
• Sverige                              450 (har lovat 2,1 miljarder för 2022-25)
• UK                                       330
  De olika arabstaterna ger mycket små bidrag till UNRWA.

Söndagen den 28 november åkte Israels president (Herzog) till staden Hebron för att tända ett ljus som inledning på den israeliska högtiden Chanukka. Hamas reagerade genom att uppmana till demonstrationer, som medförde sammanstötningar med Israels säkerhetsstyrkor.

Det är svårt för oss att förstå hur en ljuständning kan utlösa en sådan händelsekedja. Det som hände illustrerar hur komplicerad konflikten är och hur djupa de religiösa rötterna är. Låt mig ge några fakta som bakgrund:

Hebron ligger på Västbanken ca 35 km SV om Jerusalem. I staden bor ca 220 000 araber och 700 judiska bosättare. Det är en av världens äldsta städer.

Staden är känd för att ”Patriarkernas grav” ligger där. Abraham, Isak och Jakob antas vara begravda där (1 Mos 23:17 ff, 1 Mos 49:29) tillsammans med Sara, Rebecka och Lea. Detta skedde för ca 4300 år sedan. Platsen är för judarna den näst heligaste platsen, efter Tempelplatsen i Jerusalem.

Islam uppfattar platsen som en av de fem mest heliga platserna (med en moské, Ibrahimi mosken), därför att Muhammed stannade till där vid sin resa från Mecka till Jerusalem. Abraham är ju även arabernas stamfar (genom Ismael).

På gravplatsen har under årens lopp funnits olika byggnader. Kung Herodes byggde ett gravmonument Sedan har det funnits judiska och arabiska ”kyrkor” på platsen, beroende på vem som regerat. På ett ställe finns fotavtryck. Judarna tror att det är avtryck från Mose och araberna att det är från Muhammed. Efter kriget 1967 byggdes en moské och en synagoga på platsen, som har varit öppen för olika religioner.

Platsen uppmärksammas ganska ofta. 1994 dödade en judisk bosättare 29 palestinier och skadade 125. Ett beslut som väckte stark irritation (2015) var när UNESCO förnekade att det fanns judiska kopplingar till platsen.

Något om den judiska högtiden Channukka. Den firas till minne av Judas Mackabeos återinvigning av Jerusalems tempel 164 f.Kr, efter att de återtagit landet. Festen pågår i 8 dagar (då man tänder 8 ljus). Ljuständningen sker som påminnelse om att Gud lät oljan till lamporna räcka i 8 dagar (det borde bara räckt en dag).