1. Nya bosättningar på Västbanken.
Bostadsdepartementet i Israel har (okt 2021) godkänt att 1300 bostäder/lägenheter får byggas i 7 olika bosättningar på Västbanken. De säger att man uppfyller vad som lovats och ett motiv som citeras är: ”Vi behöver stärka den judiska närvaron på Västbanken.” Man noterar också att det inte beviljats några bygglov under en längre tid, eftersom man stoppade processen för att inte störa fredsförhandlingarna med flera arabstater för något år sedan.
Lite perspektiv: 1300 bostäder motsvarar mindre än 10 000 personer. Idag bor det ca 475 000 judar i bosättningarna på Västbanken.
Planeringsmyndigheten för Västbanken har klargjort att man planerar för ytterligare 3 100 lägenheter för judar i bosättningarna på Västbanken och 1300 lägenheter för palestinier i palestinska byar inom område C.
Försvarsmakten har samtidigt beslutat att ge tillstånd
för ytterligare 9000 palestinier att arbeta i Israel och inom bosättningarna.
Ambitionen är att senare öka antalet.
Perspektiv: I nuläget har ca 120 000 palestinier tillstånd att arbeta i Israel
och bosättningarna. Lönenivån är mycket högre i Israel jämfört med Palestina.
Protester mot besluten om nya bosättningar.
- USA protesterar. Det motverkar en 2-statslösning. Landet ser bosättningarna som förödande för ansträngningarna att minska spänningarna och för möjligheterna att komma fram till en 2-statslösning.
- 11 EU-länder (inkl. Sverige) och England fördömer beslutet och uppmanar parterna till samarbete. ”Bosättningarna” är olovliga enligt internationell lag och utgör ett stort hinder för en 2-statslösning och fred mellan parterna.
- Jordanien har protesterat och betraktar det som konfiskering av palestinsk mark
- Palestinska myndigheten uppmanar omvärlden (särskilt USA) att stoppa beslutet.
2. Upprätta ett konsulat för den Palestinska myndigheten (PA) i Jerusalem.
Tidigare hade PA ett konsulat i Jerusalem, som fungerade som representation. När Trump beslutade att flytta USA:s ambassad från Tel-Aviv till Jerusalem (2017), så lades konsulatet ner, vilket ledde till omfattande protester.
Den nya regeringen i USA (Biden) har tydligt markerat att man
avser att öppna konsulatet igen och att det skall lokaliseras i anslutning till
USA:s ambassad i Jerusalem.
Detta har blivit en het fråga i Israel. Regeringen är emot det, men är starkt
splittrad: För många israeler är Jerusalem en ”evig” och odelad stad”, och de
kan inte acceptera en delad stad. Ett konsulat skulle de facto bli USA:s ambassad
i Palestina på israelisk mark. Företrädare för USA:s regering medger att ett
konsulat inte kan etableras mot värdnationens vilja (enl. Wien konventionen
1963) En del tycker därför att ett konsulat borde läggas i Ramallah, där de
flesta andra palestinska regeringsfunktioner finns.
Regeringschefen (Bennet) är starkt emot.(han har varit aktiv i
bosättarrörelsen) Utrikesministern (Lapid) kan tänka sig att acceptera. De 2
vänsterpartierna som ingår i regeringen (Ra´am och Meetz) är för ett konsulat.
För att försöka lösa frågan har en
arbetsgrupp tillsatts, där USA:s och Israels utrikesministrar ingår (slutet av
okt 2021)
Två judar får nobelpris 2021. 25 % av alla utdelade nobelpris har gått till judar. (21-11)
Nobelpriset är det mest prestigefyllda vetenskapliga priset i världen. Totalt har drygt 900 personer erhållit priset sedan starten 1901. Ca 25 % (ca 220) av dessa har varit judar. (man kan se lite olika siffror, eftersom det inte är helt entydigt vem som skall betraktas som jude). Under samma period (120 år) har 32 svenskar tilldelats priset (3 %).
Vid prisutdelningen i år (2021) kommer 2 judar att tilldelas pris i Medicin (Julius) och Ekonomi (Angrist). 2020 var 4 (sannolikt 5) av de 10 pristagarna judar.
Lite statistik.
| Ämne | Fysik | Ekonomi | Medicin | Kemi | Litteratur | Fredspriset |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal judar | 57 | 57 | 50 | 32 | 16 | 9 |
| Antal svenskar | 4 | 2 | 8 | 5 | 8 | 5 |
Att fundera på:
Hur kan det komma sig att 25 % av alla nobelpris under 120 år har tillfallit judar? Judar utgör idag ca 0,1 % av världens befolkning (15 miljoner av 8000 miljoner). Endast 8-10 nobelpris totalt har tilldelats forskare från arabvärlden, vars befolkning utgör ca 15 av jordens befolkning (1,2 miljarder).
Om man googlar på nobelpriset träffar man på en hel del som ondgör sig över att judarna dominerar så kraftigt. Kritiker anser att det finns judiska nätverk som lobbar för att judar skall få priset.
Några exempel på judiska nobelpristagare:
- Henry Kissinger: fredspriset 1973: utrikesminister i USA
- Menachen Begin: Fredspriset 1978 för Camp David avtalet, Premiärminister i Israel
- Yitzak Rabin och Simon Peres: Fredspriset 1994 för att hedra en politisk handling som har öppnat för utveckling mot broderskap i Mellanöstern; båda har varit premiärministrar i Israel
- Boris Pasternak: 1958 i Litteratur; rysk författare
- Nelly Sachs; 1966 i Litteratur ”för enastående lyriska och dramatiska författarskap, som tolkar Israels öde med rörande styrka. Tysk-svensk författare (kom till Sverige 1940)
- Bob Dylan 2016 i Litteratur, amerikansk sångförfattare och sångare
- Penzias 1978 i fysik (pappa till Big Bang teorin) Han skrev:” De bästa data vi har om Big Bang är exakt vad jag skulle ha förutsagt, om jag bara haft tillgång till Moseböckerna, Psaltaren, och bibeln som helhet”.